Vad är en bouppteckning?
En bouppteckning är en förteckning över den avlidnes tillgångar och skulder på dödsdagen. Den fungerar som grund för arvskiftet och måste upprättas och registreras hos Skatteverket innan arvet kan delas mellan dödsbodelägarna. Bouppteckningen är ett juridiskt dokument som specificerar vad som tillhör dödsboet och vilka skulder som ska betalas.
Varför behöver en bouppteckning göras?
Bouppteckning ska enligt lag alltid upprättas när en person avlider. Enda undantaget till detta lagkrav är då den avlidnes tillgångar, förenklat, endast räcker till begravningskostnader och andra utgifter hänförliga till dödsfallet. I sådana fall kan dödsboanmälan lämnas in till Skatteverket av socialnämnden i den kommun den avlidne var bosatt. Möjligheten att begära att socialnämnden lämnar in en dödsboanmälan finns dock inte om den avlidne ägde fastighet eller tomträtt. En bouppteckning fastställer vilka tillgångar och skulder den avlidne hade per sin dödsdag. Bouppteckningen visar vidare vem eller vilka som är delägare i dödsboet och därmed har rätt att förvalta och besluta om dödsboets tillgångar och skulder.
En registrerad bouppteckning krävs därmed för att exempelvis:
- Sälja lös egendom, fastighet eller bostadsrätt
- Avsluta bankkonton
- Fördela arv
- Genomföra arvskifte
- Undvika formella fel: En felaktig bouppteckning kan leda till att den måste göras om eller att den inte godkänns av Skatteverket.
- Alla uppgifter är korrekta: Alla tillgångar och skulder tas upp korrekt. Underlagen till uppgifterna i bouppteckningen sammanställs och sparas.
- Förebygga konflikter: En transparent och korrekt bouppteckning minskar risken för meningsskiljaktigheter mellan arvingar. Vidare kan en jurist fungera som neutral och sakkunnig part och kan vägleda och styra eventuella diskussioner.
- Hantera komplicerade dödsbon: Vid större förmögenheter, olika typer av tillgångar eller komplicerade familjeförhållanden är juridisk expertis särskilt värdefull.
- Trygghet och rättssäkerhet: En jurist ser till att processen följer gällande lagstiftning och att alla rättigheter tillvaratages.
- Dödsfallsintyg med släktutredning från Skatteverket
- Eventuellt testamente, äktenskapsförord och samboavtal
- Uppgifter om banktillgodohavanden (likvida medel och andra finansiella instrument)
- Uppgifter om den avlidnes skulder och lån
- Uppgifter om den avlidnes medlemskap olika ekonomiska föreningar samt de tillgångar den innehar där
- Uppgifter om den avlidnes fastigheter och bostadsrätter
- Uppgifter om byggnader på ofri grund samt tillhörande nyttjanderätter
- Uppgifter om den avlidnes lösa tillgångar, exempelvis bohag och fordon
- Uppgifter om den avlidnes försäkringar
- Räkningar för kostnader som uppkommit före dödsfallet men betalats efter dödsfallet
- Uppgifter om den avlidnes företag
- Arvingar enligt lag (exempelvis make eller maka, barn)
- Testamentstagare (om det finns testamente)
- Efterarvingar
Vem är ansvarig för bouppteckningen?
Det är dödsbodelägarna, alltså arvingarna och eventuella personer som har rätt till arv genom testamente, som har ansvaret för att bouppteckningen upprättas. Det finns inget krav att någon sakkunnig ska upprätta bouppteckningen. Arvingar eller testamentstagare anlitar dock ofta en jurist eller annan professionell aktör för att vara säkra på att bouppteckningen görs korrekt och följer lagens regler.
Varför anlita en jurist för bouppteckning?
En bouppteckning måste uppfylla lagens krav. Om något saknas eller är felaktigt kan Skatteverket kräva kompletteringar, vilket försenar processen.
Steg för steg: Processen för bouppteckning
1. Samla information
Det första steget är att samla all information om den avlidnes tillgångar och skulder. Detta inkluderar:
Tillgångarna och skuldernas värden ska alltid anges per dödsdagen. För det fall den avlidne var gift ska eventuell efterlevande make eller makas tillgångar och skulder även tas upp i bouppteckningen. För det fall den avlidne var sambo och den avlidnes efterlevande sambo begär bodelning ska uppgift om gemensam bostad, bostadens eventuella lån samt bohag även tas upp i bouppteckningen.
2. Identifiera och kalla dödsbodelägarna
Bestäm vilka som är berättigade att få andel i dödsboet enligt lag eller enligt testamente. Det är viktigt att få klarhet i arvskalan och eventuella laglotter.
Alla dödsbodelägare och efterarvingar ska kallas till bouppteckningsförrättningen.
3. Upprätta förslag till bouppteckning
En preliminär bouppteckning upprättas med en värdering av alla tillgångar. Denna granskas vanligen av dödsbodelägarna innan den slutliga versionen presenteras.
4. Förrättning
En bouppteckningsförrättning är ett möte där arvtagarna går igenom förslaget på den upprättade bouppteckningen. Förrättningsmötet ska hållas senast tre månader efter dödsfallet. Till bouppteckningsförrättningen ska alla arvingar och efterarvingar vara kallade. Väljer någon arvinge eller efterarvinge att inte deltaga ska kallelsebevis bifogas bouppteckningen. Vid förrättningen går man igenom alla den avlidnes tillgångar och skulder. Var den avlidne gift ska även dennes tillgångar och skulder tas med, detta gäller även enligt vissa testamenten. Efter förrättningsmötet kan justeringar behöva göras. Dessa ska ske inom en månad från förrättningsmötet. När bouppteckningen är färdig ska den skrivas under av bouppgivaren, den person som har bäst insyn i den avlidnes tillgångar och skulder, samt två förrättningsmän, två oberoende personer som intygar att tillgångars värde, skulder och allt annat av betydelse för dödsboet har blivit korrekt antecknat
5. Inlämning till Skatteverket
Bouppteckningen ska skickas in till Skatteverket inom en månad efter förrättningen för registrering. Registreringen tar oftast mellan sex och tio veckor. När bouppteckningen är registrerad, och stämplad, skickas handlingen tillbaka till personen som skickat den för registrering. När bouppteckningen är registrerad fungerar den som en legitimationshandling för dödsboet och visar vem som har rätt att fatta beslut och företräda dödsboet.